Elolyckor är ovanliga men kan ge allvarliga skador. Varje år rapporteras över 300 elolyckor i Sverige, men det verkliga antalet är troligen högre eftersom många händelser aldrig anmäls. En elolycka kan uppstå vid strömgenomgång, kontakt med en ljusbåge eller vid felaktig hantering av elektrisk utrustning i hemmet, på arbetsplatsen eller utomhus.
Strömgenomgång kan ge allt från lindriga symtom till livshotande påverkan på hjärta, muskler och nervsystem. Ljusbågar, som kan uppstå vid kortslutningar eller blixtnedslag, orsakar ofta kraftiga brännskador och kan ge allvarliga ögonskador. Även lågspänningsolyckor kan vara farliga, särskilt om strömmen passerar bröstkorgen.
Barn drabbas ofta vid kontakt med skadade sladdar eller elektriska föremål, medan vuxna oftare skadas i samband med arbete eller reparationer.
Läs mer om elolycka på 1177.se
Symtom vid elolycka
- Fastnar i strömkällan — musklerna krampar och personen kan ha svårt att släppa taget.
- Smärta i den kroppsdel som träffats — allt från stickningar till kraftig smärta.
- Nedsatt eller ingen känsel — domningar, svaghet eller bortfall där strömmen passerat.
- Brännskador på huden — både vid strömmens in- och utgångspunkter.
- Oregelbunden eller snabb hjärtrytm — hjärtklappning, rytmrubbningar eller risk för hjärtstopp.
- Illamående och yrsel — vanligt efter strömgenomgång.
- Andningssvårigheter — ytlig andning, långsam andning eller andningsstopp.
- Synpåverkan — ljusbågar kan ge bländning, smärta eller nedsatt syn.
- Problem med att kissa — svårigheter att tömma blåsan; urinen kan vara rödbrun vid muskelskada (tecken på rabdomyolys).
- Förvirring eller medvetandepåverkan — allt från lätt förvirring till medvetslöshet.
- Hjärtstopp — kan inträffa även vid lågspänning om strömmen passerar bröstkorgen.
Åtgärder vid elolycka
- Bryt strömmen — stäng av strömmen om det är möjligt och säkert.
- Avlägsna personen från strömkällan — om du inte vet var strömmen bryts, ryck eller knuffa bort personen med ett föremål som inte leder ström (trä, plast). Undvik direktkontakt med bar hud.
- Larma 112
- Förebygg fallskador — hjälp personen att inte falla hårt när strömmen släpper.
- Följ HLR‑schemat vid hjärtstopp — kontrollera medvetande och andning. Om personen inte andas normalt, larma 112 och starta hjärt‑lungräddning.
- Larma 112 vid strömgenomgång — även om olyckan verkar lindrig. Inre skador kan uppstå utan tydliga symtom.
- Hämta hjärtstartare — använd den så snart som möjligt om personen är medvetslös och inte andas normalt.
- Kontrollera brännskador — kyl skadorna med svalt vatten och täck med rena kompresser.
- Övervaka personen — håll koll på andning, medvetande och cirkulation tills hjälp anländer.
- Undvik att personen rör sig mycket — vid misstanke om muskel- eller nervskador, låt personen vila.
- Vid misstänkt rabdomyolys — rödbrun urin eller svårigheter att kissa kräver akut vård.
Om personen är medvetslös:
Uppsök alltid sjukvård om du har:
- Fått ström genom kroppen — även vid lågspänning kan inre skador uppstå.
- Träffats av en ljusbåge — risk för brännskador, ögonskador och djup vävnadspåverkan.
- Blivit medvetslös — även kortvarig medvetslöshet kräver akut bedömning.
- Fått brännskador — både små och stora skador ska bedömas av sjukvård.
- Drabbats av domningar eller kramper — kan tyda på nerv- eller muskelskador.
- Råkat ut för blixtnedslag — alltid en akut situation, även om du mår bra initialt.
- Problem med att kissa — svårigheter att tömma blåsan eller rödbrun urin kan tyda på rabdomyolys.
- Oregelbunden hjärtrytm — hjärtklappning eller rytmrubbningar efter elolycka ska alltid kontrolleras.
- Kontakta sjukvården även om olyckan inte verkar allvarlig — elskador kan ge fördröjda symtom och påverka hjärta, muskler och nervsystem utan att det märks direkt.
Undersökningar och utredningar
En läkarundersökning undersöker hela kroppen:
Klinisk undersökning — läkaren går igenom hela kroppen och bedömer allmäntillståndet.
Hjärta och blodtryck — auskultation och blodtrycksmätning för att upptäcka rytmrubbningar eller cirkulationspåverkan.
EKG — för att se om strömmen påverkat hjärtrytmen.
Undersökning av huden — kontroll av brännskador vid strömmens in- och utgångspunkter.
Blodprov — ofta CK (muskelskada), karbamid/elektrolyter (njurfunktion), leverprover och troponin (hjärtpåverkan).
Urinprov — för att upptäcka rödbrun urin som kan tyda på rabdomyolys.
Observation — du kan behöva stanna kvar några timmar för övervakning av hjärta, andning och neurologi.
Fler undersökningar
Du kan behöva bli undersökt av olika läkare beroende på vilka delar av kroppen som kan ha påverkats:
- Nerver, hjärna och muskler — neurolog bedömer domningar, kramper, svaghet eller påverkan på medvetande och nervsystem.
- Ögonen — ögonläkare undersöker synen, särskilt vid ljusbåge eller bländning.
- Öronen — öronläkare kan behövas vid bullertrauma, tryckskador eller påverkan efter blixtnedslag.
- Huden — hudläkare bedömer brännskador, in- och utgångspunkter och djupare vävnadsskador.
- Skelett och leder